Bronsåldern på Öland

  • Gösslunda rör Foto: Stefan Svenaeus

Cirka 1800 f v t börjar bronsåldern och håller på till ca 500 f v t. Den har avsatt tydliga spår i landskapet i form av de stora gravarna i form av högar och rösen. I utbyte mot brons (blandning av tenn och koppar) har ölänningarna lämnat bärnsten, hudar, pälsverk och eventuellt även matvaror. Brons hade ingen praktisk funktion utan användes i rituella sammanhang. Man manifesterade sin status genom offer. Offer av bronsföremål förekom. Vid utgrävningar i Skedemosse har man gjort fynd från bronsåldern. Två bronslurar har hittats i Långlöt. De som styr samhället tillmäts gudomliga drag.

En lämning från bronsåldern är skålgroparna eller älvkvarnar, som de också kallas. De är små gropar i stora stenar och användes i kultsammanhang.

Under senare bronsåldern blir klimatet kallare och fuktigare. Samtidigt finns tecken på att ett högt befolkningstryck lett till överutnyttjande av betesmarkerna. Gravskicket ändras samtidigt genom att storgravarna överges och gravanläggningarna samlas i gravfält. Detta kan tyda på att gårdar knyts närmare till varandra. De viktigaste näringarna var boskapsskötsel och fiske. Odling utgjorde endast en marginell del av försörjningen.

Här är platser med lämningar från bronsåldern, t ex Mysinge hög, Blå rör och Gösslunda rör.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar

Allt på Öland 2019. Utvecklad av Tegelwebb