Borgholms kungsgård

Borgholms kungsgård, tidigare kallad för Borgholms ladugård, anlades av Gustav Vasa. Kungsgården var helt inriktad på djurhållning och härifrån kom i mitten av 1500-talet bland annat 2,7 ton smör och närmare 700 kilo ost. Kungsgården ligger cirka en kilometer öster om Borgholms slott och hade från början stora markområden. Gränsen gick vid Kolstad och Tryggestad, vid nuvarande Strandtorp ner mot Kalmarsund. Sedan 1934 ägs kungsgården av Borgholms stad. Om förhållandena på gården under dess äldsta tider känner vi inte till. Förmodligen planerade Gustav Vasa byggandet av gården redan 1523, strax efter sitt trontillträde. Genom dokument vet vi att gården existerade före 1533. Den äldsta byggnaden var cirka 7 x 7 meter, byggt i en våning med en tunnvälvd källare. Vid dörren till källaren finns tre kronor stämplade i putsen, vilket tyder på kronans närvaro. Gustav Vasa besökte Borgholms kungsgård flera gånger och var synnerligen insatt i dess drift. Efter danskarnas härjningar på Öland 1677 byggdes ett stort stenhus med två bostadsvåningar, vind och källare, på det gamla husets grund.

Statens intresse för kungsgården avtog med tiden och sedan 1682 har gården varit utarrenderad. De första arrendatorerna, ståthållare Ehrenschiöld och landshövding Clerch lät bygga egna bostäder i trä intill det så kallade Vasahuset. Vid mitten av 1800-talet övertog Carl Hultenberg arrendet för kungsgården. Han moderniserade gården och lät bland annat uppföra ett nytt corps-de-logi i backen ned mot kungsträdgården. Mangårdsbyggnaden köptes in av drottning Victoria 1922 och är sedan 1924 Drottning Victorias Vilohem. Från början var vilohemmet ämnat för enbart kvinnor men efter beslut av Carl XVI Gustaf är även män välkomna hit. Arrendatorsbostaden kom därmed återigen att ligga intill Vasahuset. Av ekonomibyggnaderna är en äldre stenlänga från första hälften av 1800-talet, den stora ladugården är från 1935.

Till kungsgården hörde en trädgård som anlades under Johan III:s tid. Trädgården låg nedanför landborgen intill landsvägen. Att hålla fisk i dammar blev vanligt under 1500-talet och i kungsträdgården fanns under Johan III:s tid bland annat tre dammar. Kungen lät genom sin fogde beställa karpar från Tyskland. Dammarna fylldes igen under slutet av 1900-talet. Kungsträdgården arrenderades så småningom ut och var fram till 1930-talet den enda handelsträdgården på Öland. Kungsträdgården lades ner 1958. Sedan 1980-talet har kungsträdgården fått ge vika för ett bostadsområde och endast trädgårdsmästarbostaden finns kvar. Genom gränsjusteringar mot Borgholms stad ligger kungsträdgården idag utanför Räpplinge socken.
 

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Tillgänglighet: Lättillgängligt
Booking.com

Allt på Öland 2019. Utvecklad av Tegelwebb